Köket speglar HSB Göteborgs resa genom nio decennier

Köket är det rum i hemmet som har förändrats mest under de senaste hundra åren, i takt med att samhället och våra levnadsvanor utvecklats. I år firar HSB Göteborg 90 år, och det har ni titt som tätt noterat här på el bloggo. Följ med på en tidsresa genom det svenska kökets utveckling, från 1920-talet till våra dagar och in i framtiden, på Hisingen, i Göteborg, i verkligheten.

1920-tal

HSB-rörelsens motto är ”Hälsobostäder åt alla” och därför utrustas lägenheterna med nymodigheter som badrum, centralvärme och kök. Den 15 mars 1925 grundas HSB Göteborg som under åren framöver bildar totalt åtta nya bostadsrättsföreningar i Bagaregården och Kungsladugård. Under detta decennium börjar köken bli mer praktiska, och det sker under samma period som kvinnor får rösträtt och börjar arbeta utanför hemmen. Skafferier placeras mot ytterväggen med ventiler för kylning. Färskvaror hamnar i isskåpet och vedspisen dominerar fortfarande. I trånga arbetarhem fungerar köket även som matsal och bostadsrum.

1930-tal

Funktionalismen ger små men praktiska kök till alla, när arbetet rationaliseras mer och husmödrarnas status höjs. Allt ska vara enkelt med gott om förvaringsmöjligheter. Hel- och halvfabrikat ska ersätta utrymmeskrävande matlagning, tror samhällsplanerarna. Elspis är nu en självklarhet. Reda-lådorna i glas, för torrvaror som mjöl och havregryn, introduceras. Vitt dominerar och på golven ligger rutig linoleummatta.

1940-tal

Hemmets Forskningsinstitut inrättas för att mäta och beräkna behoven för svenska kök. Nu ska arbetet i hemmet rationaliseras. Svensk köksstandard introduceras och köken blir större igen. Sneda överskåp med skjutluckor blir vanligt.  Skåpen görs mer åtkomliga genom en djupare överdel. Populärt vid tiden är att måla snickerierna som kontrast mot de vita köksväggarna. Bänkskiva i teak är högsta mode och hushållsassistenten är ny. De nya trenderna kan beskådas i HSB:s första BRF på Hisingen – Guldpokalen i Rambergstaden som står klar 1946.

1950-tal

Som en reaktion mot 30-talets små kök skapades den nya svenska köksstandarden, med rostfria diskbänkar och alla mått anpassas för den genomsnittliga längden på… just det, kvinnor. Även gångytan effektiviseras med vetenskaplig precision för maximal närhet mellan kyl, vatten och spis. Renhållningen underlättas med Perstorpsplatta och kylskåp blir allt vanligare, men det ska dröja några år innan det definitiva genombrottet. I slutet av 50-talet kan de första lyckliga flytta in i HSB:s Brf Torviggen i Biskopsgården, på Lenvädersgatan närmare bestämt, och njuta av fullt moderna nya kök. Kort därefter invigs även HSB-hus på Önskevädersgatan, Väderbodarna Molnvädersgatan. Biskopsgården ligger nu i frontlinjen för modern köksstandard i Sverige.

1960-tal

HSB Göteborg bygger nytt i Västra Frölunda och utrustar de rymliga lägenheterna med rejält tilltagna kylskåp (142 liter) och skafferier (178 liter). En miljon kök ska komma att produceras det kommande decenniet, när de svenska förorterna poppar upp som svampar.  I Biskopsgården fortsätter stadsdelen att expandera med kvarteret Skydraget, Brf Barometern, alltså två år senare än de sex första bostadsrättsföreningarna i norra Biskopsgården. Husen hade nio våningar och är väldigt karakteristiska vilket alla som sett dem en gång kan intyga. 1963 är det inflyttning i Torslanda Centrum för HSB Brf med just det namnet, och här ser man verkligen den tidens moderna samhällsbyggnad med en centrumanläggning som innehöll post, banker, butiker och kontorslokaler. Nära med matkassarna upp till de moderna köken, och kanske då exempelvis framdukad på Sigvard Bernadottes designade bänkskiva Virrvarr som vid denna tid slår igenom på bred front. Djupfryst mat blir allt vanligare, men då många bostäder fortfarande saknar frys samlas man istället i frysföreningar, där hela kvarter delar på en frys. Köken öppnas upp mot den övriga bostaden tack vare en utveckling av ventilationstekniken och köksfläkten. Köksmåtten justeras i slutet av decenniet, då genomsnittslängden sprungit ifrån den svenska köksstandarden.

1970-tal

HSB Göteborgs Brf Backadalen i Göteborg är redo för inflyttning 1969-70 och blev Göteborgs största med 967 lägenheter och en stor fritidsanläggning  med motionshallar. Under denna era kommer en reaktion på̊ de begränsade förortsköken och storköket gör storstilad comeback. HSB Kök 70 gör entré och ger köparen möjlighet att för första gången själv välja golv och färg på inredning. Spisfläkt och stor frys blir standard i många lägenheter. Ett öppnare kök inbjuder till mer umgänge i fest och vardag och barköket får sitt genombrott. Brunt och orange, gärna i kombination, blir favoritfärger som syns både på tapeter, möbler och hushållsredskap.

1980-tal

1980 får Jona Lewie en dunderhit med låten “You’ll Always Find Me in the Kitchen at Parties”. Under detta årtionde etableras köket som livsstilsmarkör och statusobjekt. Vi lägger mer pengar på design och matlagandet blir mode. Tjusigt och lyxigt är det som gäller i köken. Kyl och frys döljs gärna med frontsnickerier. Vinförvaring blir vanligt. Mikrovågsugnen slår igenom under andra halvan av årtiondet samtidigt som avfallssortering introduceras på allvar.

1990-tal
Som motreaktion på̊ 80-talets exklusiva kök kommer ekologi i blickpunkten och naturmaterialen gör entré́. Långa bänkar av oljad ek blir populärt och dagens moderna kök med inbyggnadsugnar och keramikhällar är här. Köksöar och öppna planlösningar gör köket till en självklar del av boendet, ett rum ägnat åt så mycket mer än bara matlagning. Wokens popularitet bidrar till gasbrännare som komplement till elektriska plattor.

2000-tal


En tydlig trend är inspiration från restaurangköken. Stilidealet drar åt avskalat, rostfritt och minimalistiskt. Men som kontrast till alla avskalade vitvaror kommer också färger tillbaka i form av designade hushållsapparater och mönstrade tapeter. Trenden att bygga in vitvaror växer sig starkare. Matlagning som statusmarkör får förnyad kraft, kokboksmarknaden översvämmas, men frågan är när vi ska hinna laga all mat?

2010-tal

Köken är på väg att bli allt grönare och mer hållbara. På sikt kommer vi få se fler lådlösningar för kylar och frysar, med olika gradtal för förvaring av grönsaker och öppnade förpackningar – allt för att minska matslöseriet. Av samma skäl kommer vi få se allt mer förbättrad källsortering och smartare kompostlösningar andra nya metoder att ta tillvara matavfall, kanske med torkning till exempel. Ytorna effektiviseras också i köken i takt med att stadsbor allt mer sällan kommer att laga mat hemma och umgås mer på krogen.

 

 

 

 

 


Publicerat: 2015-06-26
Taggar: